INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL
Kunskapen om verkligheten
av HENRY T. LAURENCY;
endast avdelningar

Inbunden tredje upplaga,

nu också som e-bok



5_inch_line_art.gif (2138 bytes)

Till startsidan

Till beställningar

Alla filer är i PDF-format.

Ny upplaga av Kunskapen om verkligheten. Denna tredje upplaga av en av Laurencys grundböcker, Kunskapen om verkligheten, innehåller den andra upplagans text, men förbättrad.

KUNSKAPEN OM VERKLIGHETEN är en bok för alla som insett att varken religionen, filosofin eller vetenskapen kunnat ge hållbara svar på de stora livsfrågorna men som likväl anar att det någonstans måste finnas verklig kunskap.

Bokens budskap är att den världs- och livsåskådning, som förkunnades i forntidens esoteriska skolor, är just denna kunskap om verkligheten. Hemliga skolor för sökare efter sanningen har funnits hos alla folk, där självständigt tänkande människor kunnat ställa förnuftiga frågor om tillvarons natur och livets mening.

Bokens två första delar ger en systematisk och allmänfattlig framställning av hylozoiken, den världsåskådning som Pytagoras utformade och som studerades i den kunskapsskola han grundade. Det var Pytagoras’ avsikt att med hylozoiken lägga grunden till framtidens vetenskap.

Enligt hylozoiken har verkligheten tre aspekter: materia, medvetenhet och rörelse. I allt finns något slags medvetenhet, om så ännu bara potentiell. All materia i kosmos består ytterst av oförstörbara uratomer, som Pytagoras kallade monader. När en monads medvetenhet har börjat vakna, kan den ingå som det styrande jaget i någon livsform. Naturrikenas olika livsformer – mineraler, växter, djur, människor och högre – utgör olika steg i medvetandets uppvaknande. I människoriket blir monaden självmedveten, i femte naturriket dessutom gruppmedveten. Formerna uppstår, lever och dör, men monaderna är odödliga. Livets mening är medvetenhetens utveckling. Livets mål är alla monaders allvetenhet och allmakt i kosmos. Allt detta styres av oföränderliga livslagar.

Bokens senare delar behandlar dels den esoteriska kunskapens historia från äldsta tider till idag, dels västerländsk filosofi, Steiners antroposofi och indisk yoga kritiskt granskade ur hylozoikens synvinkel.

HENRY T. LAURENCY är pseudonym för en svensk esoteriker. Han valde anonymiteten, då han ansåg budskapet vara det enda viktiga och personligheten, som överbringade det, oväsentlig.

 

Avdelningar:
       
           Redaktörens förord till andra upplagan
           Vad boken handlar om
1.        VERKLIGHETSPROBLEMEN, DEL ETT    (28 sidor)
2.        VERKLIGHETSPROBLEMEN, DEL TVÅ    (13 sidor)
3.        KUNSKAPENS OCH FIKTIONERNAS URSPRUNG    (18 sidor)
4.        SFINXENS TRE FRÅGOR: VARIFRÅN? HURU? VARTHÄN?    (5 sidor)
5.        EN ESOTERIKERS SYN PÅ EUROPEISKA FILOSOFIENS HISTORIA    (68 sidor)
6.        STEINERS ANTROPOSOFISKA ANDEVETENSKAP    (18 sidor)
7.        YOGAN I ESOTERISK BELYSNING    (27 sidor)

Kunskapen om verkligheten
    INNEHÅLL I AVDELNINGAR, UNDERAVDELNINGAR OCH KAPITEL

5_inch_line_art.gif (2138 bytes)

Redaktörens förord till internetupplagan
Vad boken handlar om

1. VERKLIGHETSPROBLEMEN, DEL ETT

1.1 Vad de flesta icke veta
1.2 Esoteriska kunskapsordnarna
1.3 Bevisen för hylozoiken
1.4 TILLVARONS GRUNDFAKTORER

MATERIEASPEKTEN
1.5 Urmaterien
1.6 Kosmos
1.7 Atommaterien
1.8 Rum och tid
1.9 Solsystem
1.10 Molekylarmaterien
1.11 Planeterna
1.12 Monaderna
1.13 Monadhöljena
1.14 Människans fem höljen

MEDVETENHETSASPEKTEN
1.15 Monadmedvetenheten
1.16
Olika slag av medvetenhet
1.17 Subjektiv och objektiv medvetenhet
1.18 Fysisk medvetenhet
1.19 Emotional medvetenhet
1.20 Mental-kausal medvetenhet
1.21 Högre slag av medvetenhet
1.22 Jagets omedvetna
1.23 Individens minnen

RÖRELSEASPEKTEN
1.24 Rörelsen definierad
1.25 Dynamis
1.26 Materieenergi
1.27 Kosmiska rörelsen
1.28 Viljan
1.29 Olika slag av energi och vilja
1.30 TILLVARONS MENING OCH MÅL
1.31 Alltings "återfödelse"
1.32 NATURRIKENA
1.33 De tre lägsta naturrikena
1.34 Fjärde naturriket
1.35 Femte naturriket
1.36 Sjätte naturriket eller första gudomsriket
1.37 Kosmiska riken
1.38 Planethierarkien
1.39 Planetregeringen
1.40 Solsystemregeringen
1.41 LAGEN
1.42 Framtidens vetenskap
1.43 Slutord

2. VERKLIGHETSPROBLEMEN, DEL TVÅ

2.1 Inledning
2.2 TILLVARONS MATERIEASPEKT
2.3 TILLVARONS MEDVETENHETSASPEKT
2.4 Kollektivmedvetenheten
2.5 De sju fundamentala typerna
2.6 Planethierarkiens sju departement
2.7 Mänskliga medvetenhetstyperna
2.8 Några problem för framtida psykologien
2.9 Telepati
2.10 TILLVARONS RÖRELSEASPEKT
2.11 Manifestationsprocessen
2.12 De sju fundamentalenergierna
2.13 Solsystem- och planetenergierna
2.14 "IDEER STYRA VÄRLDEN"
2.15 "Ideer styra världen"
2.16 Kosmiska ideer
2.17 Hierarkiska ideer
2.18 Ideerna i mänskligheten


3. KUNSKAPENS OCH FIKTIONERNAS URSPRUNG

3.1 Ur esoteriska historien
3.2 Esoteriska kunskapens offentliggörande
3.3 H. P. Blavatsky
3.4 Sinnett
3.5 Judge
3.6 Hartmann
3.7 Den teosofiska rörelsen
3.8 Desorienterande sekter
3.9 Slutord

4. SFINXENS TRE FRÅGOR: VARIFRÅN? HURU? VARTHÄN?

4.1 Tillvarons treenighet
4.2 Kosmos
4.3 Involutionen
4.4 Livsformerna
4.5 Evolutionen
4.6 Manifestationsprocessen
4.7 Medvetenheten
4.8 Naturrikena

4.9 Människans höljen och världar
4.10 Människans medvetenhet
4.11 Människans utvecklingsstadier m.m.

5. EN ESOTERIKERS SYN PÅ EUROPEISKA FILOSOFIENS HISTORIA

5.1 Inledning
5.2 Filosofiens grundproblem

DEN HYLOZOISKA PERIODEN
5.3 Pytagoras
5.4 Övriga esoteriker
5.5 FÖRSTA SUBJEKTIVISTISKA PERIODEN
5.6 REAKTIONEN MOT SUBJEKTIVISMEN
5.7 Sokrates
5.8 Platon
5.9 Aristoteles
5.10 FYSIKALISMEN
5.11 Epikuros
5.12 Krysippos
5.13 GNOSTIKEN
5.14 Plotinos
5.15 SKOLASTIKEN
5.16 BRYTNINGEN MED SKOLASTIKEN
5.17 Bacon
5.18 Descartes
5.19 Hobbes
5.20 Spinoza
5.21 Leibniz
5.22 ANDRA SUBJEKTIVISTISKA PERIODEN
5.23 Locke
5.24 Berkeley
5.25 Hume
5.26 REVOLUTIONSFILOSOFIEN
5.27 ROMANTISKA FILOSOFIEN
5.28 Kant
5.29 Fichte
5.30 Schelling
5.31 Hegel
5.32 REAKTIONEN MOT FIKTIONSDIKTNINGEN
5.33 Schopenhauer
5.34 Hartmann
5.35 Spencer
5.36 Bergson
5.37 Slutord

TILLÄGG
5.38 Modernaste filosofien
5.39 Bertrand Russell
5.40 VÄRLDSÅSKÅDNINGEN
5.41 Filosofien
5.42 Vetenskapen
5.43 Kritik av världsåskådningen
5.44 LIVSÅSKÅDNINGEN
5.45 Teologien
5.46 Moralen
5.47 Uppfostrans- och utbildningsproblemen
5.48 Demokratiens problem
5.49 Diktaturens problem
5.50 Socialismen
5.51 Marxismen

6. STEINERS ANTROPOSOFISKA ANDEVETENSKAP

6.1 Förord
6.2 Rudolf Steiner
6.3 Steiner såsom teosof
6.4 Steiner såsom rosenkreuzare
6.5 Steiner och yogafilosofien
6.6 Steiner såsom filosof
6.7 Steiners egen kunskapsteori
6.8 Steiners klärvoajans
6.9 Steiners akashakrönika
6.10 Steiners antroposofi
6.11 Steiner såsom esoteriker
6.12 Steiner såsom historiker
6.13 KOSMOS ENLIGT FAKTA LÄMNADE AV PLANETHIERARKIEN

7. YOGAN I ESOTERISK BELYSNING

7.1 Västerländsk okunnighet
7.2 Yogafilosofien
7.3 YOGANS FIKTIONER
7.4 Yogiernas världar
7.5 Intuition
7.6 Vilja
7.7 Återfödelse
7.8 Karma
7.9 Dharma
7.10 Självrealisation
7.11 Samadhi
7.12 OLIKA SLAG AV YOGA
7.13 Olika slag av yogier
7.14 Ramakrishnas raja yoga
7.15 Yogametoderna
7.16 Hatha yoga
7.17 Raja yoga
7.18 Gnana yoga
7.19 Bhakti yoga
7.20 Karma yoga
7.21 YOGANS VERKLIGHETSVÄRDE
7.22 ESOTERISKA AKTIVERINGSMETODER
7.23 Slutord

 

Till Förlagsstiftelsen Henry T. Laurencys officiella webbplats